Projektet är en fortsättning på det tidigare regeringsuppdraget där myndigheten sammanställde kunskap om distansarbetets effekt på den ekonomiska jämställdheten efter covid-19-pandemin. Den nya satsningen ska ta ett bredare grepp om frågorna och undersöka hur distansarbete påverkar både kvinnor och män ur ett hälso- och jämställdhetsperspektiv.
– Distansarbetet har förändrat arbetslivet i grunden. Vi behöver förstå mer om hur det påverkar människors hälsa och livssituation, och hur arbetsgivare kan skapa hållbara former för arbete på distans, säger Sara Göransson, processledande analytiker hos Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Författare är Karolina Parding, professor Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, Luleå tekniska universitet och Marina Heiden, professor vid Akademin för hälsa och arbetsliv på Högskolan i Gävle.
Bristande kunskap om hur hälsan påverkas av distansarbete
Forskning visar att distansarbete kan bidra till en bättre balans mellan arbete och privatliv, men också medföra risker som högre arbetsbelastning, social isolering och bristande organisatoriskt stöd. Samtidigt pekar studier på att kvinnor och män påverkas på olika sätt – något som kan förstärka befintliga ojämlikheter i arbetslivet.
Trots ökad kunskap de senaste åren saknas en samlad bild av hur distansarbete påverkar hälsa och jämställdhet i Sverige. Därför finns ett behov av att sammanställa aktuell forskning och analysera svenska data för att ge beslutsfattare och arbetsgivare ett stabilt kunskapsunderlag.
Klart under våren 2027
Arbetet kommer att resultera i en kunskapssammanställning och en kvantitativ analys av svensk data. Syftet är att ta fram ett evidensbaserat underlag som kan användas för att utveckla mer jämlika, hälsosamma och hållbara strategier för distansarbete. Resultatet planeras att publiceras i mars 2027.